Sjöfartsverkets svar till uppdrag granskning

Onsdagen den 17 februari sände SVT:s Uppdrag granskning ett reportage kopplat till ett flyghaveri i lapplandsfjällen där två personer omkom i samband med kraschen. Läs Sjöfartsverkets kommentarer om händelsen.

– Det är tråkigt att Uppdrag granskning har valt att fokusera på en enskild insats för att driva sin tes. Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar undsatte 111 nödställda under 2015 och har verkat under förhållanden där inga andra enheter har kunnat delta på grund av vädret, säger Ulrika Ekström, kommunikationsdirektör på Sjöfartsverket.


Den 8 januari i år havererade ett postflygplan i norra lapplandsfjällen. Planet som var på väg från Oslo till Tromsö störtade nära den norska gränsen och lokaliserades cirka tre timmar senare av ett norskt spaningsflygplan. Uppdrag granskning har tittat närmare på insatsen som leddes av Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral och har främst visat intresse för den del som rör Sjöfartsverkets räddningshelikopter.


– Vårt uppdrag vid flygräddningsinsatser är att samordna och leda arbetet med att hitta haveristen. Trots den tragiska utgången var det en lyckad räddningsinsats, där Sjöfartsverkets tillsammans med samverkande resurser kunde lokalisera det havererade planet i otillgänglig terräng trots att det inte hade en aktiverad nödsändare, säger Ulrika Ekström.
Varför tog det 75 minuter för Sjöfartsverkets helikopter att lyfta?
I det aktuella fallet tog det cirka 75 minuter från att larmet kom till att räddningshelikoptern kunde lyfta. I samband med ett normaluppdrag ska besättningen senaste 15 minuter efter larm vara redo för tjänstgöring och helikoptern ska vara klar att lyfta.


– Men tiden påverkas av vilket planeringsbehov som finns kopplat till insatsen. Väder, avstånd, möjligheter att tanka och typ av räddningsinsats är exempel på faktorer som påverkar planeringen, säger Mowgli Halléhn, chef för helikopterverksamheten på Sjöfartsverket.
Varför lovar Sjöfartsverket att helikoptrarna ska vara i luften på 15 minuter?

– Vi har formulerat oss otydligt om vad som gäller angående de 15 minuterna från larm till insats och har därför förtydligat det både i intern och extern kommunikation. Vår målsättning, som vi lovat riksdag och regering, är att lokalisera saknade luftfartyg med aktiverad nödsändare inom 90 minuter i 90 procent av fallen och utan aktiverad nödsändare inom 24 timmar i 90 procent av fallen. För våra helikoptrar har vi satt upp ett internt delmål att vi ska kunna vara i luften inom 15 minuter, säger Ulrika Ekström.
Varför flög inte Sjöfartsverket ut fjällräddarna i mörker?
När planet var lokaliserat och flygräddningsinsatsen avslutades gick ansvaret över till Polisen som frågade om Sjöfartsverkets räddningshelikopter kunde flyga ut fjällräddningspersonalen till platsen. Befälhavaren tog då beslut om att vänta till morgonen.


– Det är upp till befälhavaren att göra en säkerhetsmässig bedömning. Eftersom det inte längre fanns något hopp om att hitta någon vid liv beslutades att det var säkrare att genomföra personaltransporten i dagsljus, säger Mowgli Halléhn.
Varför flög Sjöfartsverket inte ut fjällräddarna hela vägen till haveriplatsen/var det fel på helikoptern?
På morgongen när Sjöfartsverket hjälpt till med att flyga ut fjällräddarna fick helikoptern en felindikation och man valde då att släppa av personalen i Ritsem, där det fanns andra helikoptrar som kunde ta dem vidare.


– Vi fick en felindikation kopplat till ett system i helikoptern där bränslet som ska in i motorerna förvärms av en värmeväxlare. Ett tekniskt problem som inte är unikt för AW139. Det hindrar inte helikoptern från att flyga och hade inte stoppat oss från att utföra vårt uppdrag att lokalisera ett flygplan som havererat. I det här fallet var flygräddningsinsatsen avslutad och man gjorde bedömningen att det var bättre att den externa personalen flög vidare med en annan helikopter som fanns i närområdet, säger Mowgli Halléhn.

Nyhetsarkiv

Länkar

-

Senaste nyheter