Sjofartsnyheter

 

Förloraren i Limöbåtsbråket stämmer kommunen på halv miljon

SM-rederi, som var med i striden om att få köra Limötrafiken i Gävle, stämmer kommunen på 499 900 kronor.
– Det här målet kommer vi att vinna, säger Johan Bennich, VD.

Förra året blev upphandlingen av Limötrafiken en riktig dokusåpa.
Två rederier slogs om att få trafikera Gävle-Limön den kommande fyraårsperioden. Upphandlingar avbröts, hamnade i förvaltningsrätten, togs om, avbröts igen.

Till slut fick skepparen Per Rydback uppdraget att trafikera sträckan med den klassiska Limöbåten Drottning Silvia via en direktupphandling. Som maximalt får kosta 505 800 kronor totalt, utslaget på ett helt år.
Det beloppet överskreds enligt SM-Rederi eftersom kommunen vid flera tillfällen beställde extraturer till Limöbåten för närmare 200000 kronor.

Det är ett av argumenten bakom stämningen. Men vad sakfrågan gäller är att SM-rederi anser sig ha gått miste om förköpsrätten av det fartyg som de hade tänkt trafikera Limön med. Ett fartyg som heter M/S Eskil och som ägs av Strömma Turism & Sjöfart AB i Stockholm.

Förutsatt att de skulle ha vunnit upphandlingen av skärgårdstrafiken i Gävle hade de kontrakt med Strömma om att få köpa båten för åtta miljoner kronor. Nu menar SM-Rederi, utan att utveckla argumenten vidare, att de förlorat en halv miljon kronor på att det köpet inte kunnat genomföras.
Johan Bennich vill inte gå in närmare på hur han kommit fram till detta belopp.
– Jag har inte lust att diskutera lagen. Och jag är rätt trött på den här historien. Men vad det handlar om är att Gävle kommun brutit mot lagen om offentlig upphandling, att vi har en advokat och att vi stämmer dem på det vi kan. Vi skulle kunna gå in på fler detaljer, men det här målet kommer vi att vinna. Det är bara så det ligger till, säger han.

SM-Rederi yrkar i sin stämning även på att Gävle kommun står för deras rättegångskostnader.
Gävle kommuns Samhällsbyggnadskontor kommer i en första vända att skriftligen få bemöta stämningen, som lämnades till Gävle tingsrätt i mitten av veckan.
GD har talat med kommunjurist Jens Gagge som ännu inte sett stämningen. Vare sig Helena Werre eller Elisabet Jonsson som haft ansvar för Limöbåtsupphandlingen för samhällsbyggnadskontorets räkning har gått att nå för en kommentar.

källa GD

AVGIFTSHÖJNINGAR SPIKEN I KISTAN FÖR SJÖTRANSPORTER PÅ VÄNERN

Sjöfartsverkets lade den 15 mars fram ett förslag till nya farledsavgifter. Förslaget har enligt Sjöfartsverket ”tagits fram för att möta den pågående strukturomvandlingen av sjönäringen och för att öka förståelsen för Sjöfartsverkets prissättning. Modellen har gjorts så enkel, rättvis och transparent som möjligt för att sjöfartsnäringen och transportköparna ska få en ökad förståelse för Sjöfartsverkets prissättning, men också lättare kunna förutse kostnaderna vid valet av transport.” Av förslaget framgår att de rabatter som idag finns i systemet försvinner, däribland rabatten på lotsavgiften för sjöfarten på Vänern.

Samtidigt gav regeringen Sjöfartsverket i uppdrag att ta fram konkreta planer för att flytta gods från väg och järnväg till sjöfart på de inre vattenvägarna. Transportstyrelsen, en annan tillsynsmyndighet för sjöfarten, har dock valt att inte just nu gå vidare med frågan om lotsdispenser – en åtgärd som skulle kunna underlätta just tröskelkostnaderna för att ta godset via vattenvägen.
– Det är anmärkningsvärt att en av regeringens myndigheter tar bort de rabatter som faktiskt skapar förutsättningar för att frakta mer gods på Vänern, säger Pia Berglund, vd Svensk Sjöfart.
– Det kan låta som en mindre justering, men våra beräkningar visar att avgifterna efter Sjöfartsverkets justeringar ökar med cirka 130 procent för gods i denna typ av trafik.
Pia Berglund framhåller att det finns goda idéer i Sjöfartsverkets förslag, men att utan politisk förankring föreslå så stora avgiftshöjningar innebär att alla affärsmässiga alternativ riskerar att slås ut helt för godstransporter på Vänern.  Hon frågar sig om den ena handen vet vad den andra gör?
Svensk sjöfarts remissvar bereds nu av en arbetsgrupp i föreningen. Utöver frågan om sjöfartens framtid på Vänern anser föreningen att det är viktigt med ekonomiska styrmedel som kan stimulera ytterligare satsningar på grönare sjöfart, men de eventuella rabatter som ges måste vara så pass stora att de driver en grön utveckling och inte bara en symbolisk rabatt.
 

Dyr trafikstockning!

Foto: Tim Chong
Foto: Tim Chong

En trafikstockning på nästan 30  oljetankers har byggts upp utanför den irakiska hamnen i Basra. Några av fartygen kommer att få vänta på sin tur upp till tre veckor. Det är en dyr historia då det kan kosta fartygsoperatörerna i runda slängar ca 650.000kr per dag...Per fartyg.

Information har gått ut att fler förseningar väntas under april och att stadens anläggningar kämpar för fullt att klara av Iraks skyhöga utförsel av råolja. Problemen vid Basra, tillsammans med fortsatta förseningar i Kina och sydkorea har gjort att supertankers toppar förseningarna inom handelssjöfarten. En tidig prognos visar att det inte kommer att bli bättre förns tidigast i maj.

Det finns bara ett visst antal supertankers i välden och hamnar dessa i kö...ja då blir det förseningar. 


M.W Sjöfartsnyheter

Fler sjöräddningsfall under 2017

Foto: Fredrik Schlyter
Foto: Fredrik Schlyter

Antalet sjöräddningsfall ökade under 2015 jämfört med föregående år, från 885 insatser till 936. Allra mest ökar fallen där kanoter, kajaker och segelbrädor är inblandade.

Av de totalt 936 sjöräddningsinsatserna under fjolåret rörde 683 fall fritidsbåtar, att jämföra med 616 fall under året innan. Av de 683 fallen handlade 63 om insatser där små farkoster som kanoter, kajaker, jollar eller segelbrädor var inblandade. Det är en kraftig ökning från föregående år, då motsvarande antal insatser var åtta.


– Antalet larm från fritidsbåtar ökar alltid i samband med väderomslag. Är man ute med mindre farkoster, som kajak eller jolle, är man extra utsatt om vädret plötsligt slår om, säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.


111 av årets insatser rörde handelssjöfarten. Av dem var 100 medicinska evakueringar av sjuka eller skadade passagerare eller besättningsmedlemmar. De övriga elva fallen handlade om enstaka fall av maskin- eller propellerhaverier, läckage eller man över bordsituationer.


Sjöräddningssällskapet fortsätter att spela en viktig roll som resurs för arbetet med att undsätta nödställda. I knappt 70 procent av insatserna där enheter larmats ut medverkar Sjöräddningssällskapet. Enheter från Sjöfartsverket skickades ut i 29 procent av fallen, Kustbevakningen deltog i 22 procent och enheter från kommuner och landsting deltog i 10 procent av insatserna.